Frågan och begränsningen om att styrelseuppdrag ses som inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet närmar sig ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen. Sannolikt tas målet upp under hösten 2019. Intressant! Detta skall ovanligt nog avgöras i plenum vilket innebär att målet är av stort och avgörande intresse.
Styrelseakademin skriver om det här och advokaterna genom advokaten.se har givet vis ett särskilt intresse dels för att de är advokater och dels för att ärendet gäller en advokat mot lilla Skatteverket. Läs om själva målet här.
Personligen anser jag att detta är ett gyllene tillfälle att förenkla för både styrelsekompetenser och entreprenörer så jag håller tummarna för att vi kommer kunna fakturera våra styrelsearvoden med gott samvete inom en snar framtid.
Modellering och utveckling av verksamhetsprocesser har förekommit i både offentlig och privat verksamhet under en lång tid. Metodiska ramverk utvecklades mycket under senare delen av 90-talet till att bli i stort sett heltäckande och fulländade.
Men under senare tid tycker jag mig märka att intresset för metodiskt arbete och modellering minskat. Exempelvis genom att jobba mer Agilt. Agilt betyder lättrörligt vilket har sina för- och nackdelar. Fördelar är att det är enkelt för deltagarna, kräver mindre och inte så långsiktiga beslut samt att man dagligen justerar mot ett långsiktigt mål. Nackdelar kan vara att man just inte tar långsiktiga beslut för målbilden. Att jobba igenom en verksamhetsmodell är utmanande, svårt och komplext men man tvingas samtidigt överväga utmaningar som står ivägen.
Denna modell som jag gillar att använda mig av baseras i princip (som mycket annat) på ramverket UML. Högsta nivån är en affärsprocess. Som kan vara en kärnprocess (alltså den som gör att bolaget tjänar pengar och tjänar bolagets affärsidé) eller en stödprocess som skall stötta upp och hjälpa kärnprocesserna.
Begreppet process skulle kunna beskrivas som en uppsättning interna aktiviteter som utförs för att betjäna en kund eller användare med syfte att erbjuda varje användare den rätta tjänsten. De skär ofta igenom de funktionella organisationsstrukturerna. Det finns en mängd olika syften och utgångspunkter för att arbeta med verksamhetsmodellering i en organisation:
Nuläge
Skapa förståelse och insyn i hur dagens processer ser ut (nuläge)
Effektivisering
och digitalisering
Identifiera aktiviteter i processerna där samarbete eller digitalisering mellan
enheter skulle vara gynnsamt
Nyläge
Utveckla nya processer för att möta krav från kunder, personal och/eller
ledning (nyläge)
tydliggöra
hur beteende skall vara för att möta dessa krav
tydliggöra
vilka roller och ansvar som måste finnas
både
manuella och digitala verktyg
tydliggöra
vilka saker (verksamhetsobjekt såsom information, regler, mallar, formulär mm)
som behövs i varje steg
Förändringsplan
Förändringsplan och aktiviteter för att gå från nu. till nyläget
HR
Underlag till HR för kompetensbehov i organisationen och förtydliga roller och
ansvar
Krav på
IT
Identifiera krav på IT-system. Ändras, utvecklas eller upphandlas.
De 4 stegen (inklusive förankring och syfte)
Som nämnts ovan gillar jag att använda UMLs ramverk som en utgångspunkt tillsammans med ett pragmatiskt arbetssätt som involverar beställare och processdeltagare. Kartläggningen behöver ske i workshopform där deltagarna behöver ha domänexpertis, dvs. kunna sitt verksamhetsområde och vad som görs där. För nylägesutveckling måste medlemmarna även ha beslutsrättigheter.
Del 0. Syfte, mål för verksamhetsområdet
Med detta som ”avstamp” finns en bild för hur processerna skall designas för att möta de önskade målen. En beskrivning som tas fram av eller tillsammans med uppdragsgivaren.
Del 1. Processöversikt
Vad är verksamhetens avgränsning? Vilka externa parter har vi och vilka processer har vi som betjänar/samverkar med dessa externa parter? Vad är målet för respektive process? Förändringsbehov från nuläge till nyläge?
Processöversikt för verksamhetsområde i Företaget AB
Del 2. Kundnytta per process
Vad skall processen producera från start till stop för att tillhandahålla efterfrågad nytta för kunden (extern eller intern kund)? Vilka överordnade värdeskapande aktiviteter krävs för att göra detta? Skapa ett enkelt aktivitetsdiagram med mellan 5 och 10 aktiviteter.
Ex. kundnytta för affärsprocess.
Del 3. Realisering per affärsprocess
Hur skall processen realiseras i termer av vilka aktiviteter som skall utföras av vilka roller? Genomgång, detaljspecificering och strukturering av samtliga roller och verksamhetsobjekt. Detta görs med fördel med hjälp av så simbanediagram. Startpunkten är den samma som i kundnyttan men realiseringen av processtegen är mer detaljerade.
Ex. på simbanediagream och realisering av affärsprocess.
Del 4. Sammanställning
När man är färdig med att ritat och kluddat
på whiteboards mm. sammanställer man de tre delarna ovan i snygga beskrivningar.
Resultatet av arbetet är en detaljerad, väl
förankrad och pedagogisk processbeskrivning av verksamheten som kan användas
som beslutsunderlag för organisationsförändringar framåt eller som underlag för
att ta fram krav på nya eller befintliga IT-stöd.
Utifrån detta görs en sammanställning av helheten med ett särskilt fokus på vad syftet var från början. Om vi exempelvis har ett HR-perspektiv bör fokus ligga på roller, uppdragsbeskrivingar, hjälpmedel eller restriktioner som medarbetarna är beroende av etc. Ligger fokus på nytt digitalisering så är nuvarande IT-stöd, system och saker som kan digitaliseras möjligt att framhäva i sammanställningen.
Delar av rapportsammanställning som tar stor hänsyn till vilket syfte och mål som var satt i del 0.
Syftet med min blogg är att samla erfarenheter och intresse för långsiktigt verksamhetsutveckling och entreprenörskap. Min förhoppning är att samtala med andra ägare till bolag, styrelseledamöter och entreprenörer om praktiska frågeställningar i vår vardag. Själv brinner jag extra för modern försäljning, system/produktutveckling, kultur/psykologi och affärsutveckling generellt.
Peter Westerdahl är 3-barnsfar, entreprenör och affärsutvecklare. Han har startat (och gjort planerade exit) flera bolag och verkat som VD, Styrelseordförande, affärsutvecklare och säljare sedan 2002. Han har lång erfarenhet av att arbeta med process- och bolagsutveckling i näringslivet. Peter har bland annat jobbat med digital försäljning inom telekom, grundat konsultbolag med fokus på IT-utvecklingsmetodik och affärsutveckling. Han är en av grundarna till Revide (numera Voyadoo CRM), eBemanning (affärssystem för bemanning numera ZeroLime), eCompetence (ATS numera WebCruiter/HR Manager) och senast delägere i Briteback (mobiloperatör och kommunikationsapp).
Peters specialistkompetens är att med rätt metoder och verktyg agera brygga mellan verksamhet och IT och framför allt inom områdena CRM och HR. Peter jobbar verkar nu som konsult inom affärsutveckling samtidigt som han jobbar på en bok om digital transformation, metoder inom systemutveckling och affärsutveckling. I grunden är Peter Civilingenjör från Linköpings Universitet med inriktning Telematik. Mer info om hans bakgrund finns här (LinkedIn).
